EmiliaMEE

Åh vad skönt, snart är denna vecka klar och jag ska som vanligt - när det är fint vädet - arbeta hela helgen. Jag förstår inte hur jag lyckas. Jag lovar att  det kommer regna hela min semester också samtidigt som det kommer vara strålande sol varje dag jag sitter bakom den där förbaskade kassa apparaten....

Nu är jag i alla fall nästan klar med den här jäkla samhällskunskapsgrejen. Imrogon ska det vara inne, men Vonkan ska fan hjälpa mig lite med de där jäkla källorna. Det är inte lätt när man ska skriva lika fint som de människor som går på U.S.A. finaste skola Harvard. Vi ska alltså skriva våra källor enligt Harvardmetoden... Helt stört.
Men nu är arbetet snart klart ändå, och då släppte lite till ifrån dessa snart nerpressade axlar.
Skönt!

Matlagningsprogrammet som vi visade idag på engelskan var väl sådär.. Ingen annan förutom vi som skrattade, men det spelar väl ingen större roll. Huvudsaken var att vi vågade i allafall prata inför klassen och förtjänar därför lite bättre betyg!

Nu ska jag gå och sova med min apa!
God natt!

SLUTA RINGA!

Den här dagen har det hänt mycket, men ändå inget.
Idag fick jag en känsla jag inte känt på ett tag.
Jag saknar något i mitt liv!
Jag saknar närhet.
Jag saknar den där känslan.
Jag saknar tryggheten. 
Jag saknar det! 

Nu är jag sugen på så himla mycket saker just nu!

1. Peace and love i sommar! Kommer bli så jäkla jäkla roooooooooligt! Jessica, kommer äga dig! :D
2. Ev. Utomlands v31 till Aiya Napa!
3. Tjäna massa massa pengar!


Sedan började jag och mamma att prata om bartenderutbildning nästa sommar. Har kollat på en del platser just nu och det verkar så grymt roligt! Bara jag åker med roligt folk kommer det bli den bästa upplevelsen i hela mitt liv!!

Jag började även prata med en när och kär gammal vän om barn. Och herrejävlar vad jag blev sugen på att skaffa ett sånt där skrikande liten grej som mkan måste byta blöja på och allt vad annat det medföljer som t.ex. mysstunder, mysiga promenader, ett seriöst liv, och massa massa kärlek! Gud vad jag vill ha min Hugo & Kiara




Inatt ska jag drömma om ett barn med dig.. Dom ska vara alledeles perfekta!

Just nu har en väldigt nära vän det riktigt, riktigt jobbigt! Och tyvärr kan ingen, verkligen ingen göra något. Så jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att göra det lite lättare, förutom att bara finnas till!

Förhoppningsvis vet du att jag finns här! Jag ber om ursäkt för hur det blev där ett tag, men nu är jag din HELA tiden!
Min telefon är på dygnet runt och jag svarar endast för dina samtal! Så ring när sjutton du vill. Så väntar vi på att Han Där Uppe ska göra sitt! 
Er familj är så underbart bra, trots alla jäkla motgångar ni har så lyckas ni krossa dem! Grymt!


Jag finns för dig Anna!
GUD gör det du ska nu!

Kan hjärnan ha kortslutning?
'Eftersom jag helt glömde att ta med mig matteboken hem när jag vet att jag har nationellaprov imorgon!
Och det som är grejen, jag lyfter ju inte ens ett finger för att hämnta det där jäkla häftet, utan jag ligger hellre här och kollar runt lite!

Hur tänker jag egentligen? Jag vet inte riktigt vad jag vill eller kan.  Jag säger som Cicci säger:
Nej fööör faan! & Ehm, jag vet inte! Om någon skulle fråga hur det stod till!

Men en sak kan jag skatta mig lycklig till: Idag var min sista dag på praktiken! Så himla otroligt skönt! Det avslutades med att vår kära slaktare Louis hällde 5 l vatten över mig!  Tack!!
Dom tycker jag ska komma förbi och hälsa på någon gång ibland, men det kan dom ju fetglömmaaa!


Nu tänkte jag försöka studera lite pq form och sånt där ! Som kommer gå rent åt h - vete!


I don´t know what to do!!

Det var en gång i tiden som jag var riktigt lycklig...
Det började alltid med att hela familjen var nere hos farmor och farfar. Där solen inte sken särkilt ofta eftersom Borås är en väldigt regnig stad. Men det var en tid då man alltid blev omhändertagen av alla. På dagarna kunde vi leka med kaninerna, med grannarnas hund Laban eller så gick man och lekte med sysslingarna i Annelundsparken där det fanns jätteroliga saker man kunde leka med.
När mamma och pappa sedan kollat ett flertal gånger kollat på alla möjliga väderprognoser packades det in i antingen bilen eller husvagnen med badkläder, massa lättlagad mat, koppar, tallrikar, filtar, täcken, kuddar och förstås spritköket! Sedan tidigt morgonen efter bar det av mot havet. Alla satt som på nålar och tiden som egentligen bara är 40 min kändes som en hel evighet. Tillslut kunde man, om man hade nedvevade rutor, känna doften av hav! 
Och den vanliga tävlingen höll vi förstås med även på den tiden. Vem ser havet först?
Nere vid campingen var man jätte nervös, fanns det någon plats kvar? Majoriteten av alla gånger har FULLT skylten stått i fönstret, men då har det ändå funnits plats kvar till oss. Men vi har även haft oturen att det verkligen har varit fullt. Då har det hänt att vi ställer husvagnen på parkeringen och sover i den där tills dagen efter.
Väl incheckade lämnade vi mamma och pappa åt pysslet att antingen färdigställa husvagnen eller sätta upp tältet medan barnen tar sig en tur till bokstaven G. För där, som alla andra år bor Linda. Och hon bor precis 2 platser in ifrån det rosa sanitetshuset. Det är inte alltid hon har varit inne, men då har alltid hennes mamma vetat vart hon varit och jag har på engång sprungit till det angivna stället. Där har vi börjat våran lek, hon har alltid lämnat det hon höll på med när jag kom. I början är det som alla andra gånger, väldigt, väldigt stelt. Men efter en halvdag tillsammans är vi som riktiga systrar. Det har dom alltid sagt att vi sett ut som också.
Redan första gången mamma & pappa träffade Linda ( hon var då en nyfödd baby ) trodde m&p att det var jag själv som låg i vagnen. Några år senare skulle vi båda ha solblekt hår och exakt likadan klänning. Man kunde helt  enkelt inte se skillnaden på oss.

Något som gör detta lite, lite roligare är förstås att jag är precis 1 dag äldre än henne!

Under dagarna vi spenderade på västkusten har vi gjort allt möjligt. Vi har som vanligt, fiskat krabbor, sovit nere på stranden, lekt hajen i havet, grävt massa djupa gropar i sanden, försökt ragga äldre killar, varit nere på Tempo och köpt godis, varit med i Appel Bay klubben, hoppat hoppborg, hyrt tandemcykel, jag tror vi åkte till Fun City någon gång, vi har haft mysiga middagar hos varandra, vi har sovit hos varandra, vi har cyklat runt hela campingen flera miljoner varv, vi har lekt massa lekar med resten av gänget, vi har försökt para ihop Fredrika & Simon, vi har varit på marknad i Varberg och huvuddelen: vi har ätit med våra familjer på Sveriges underbaraste restaurang, varje år, Solviken och under kvällen när de spelat den underbara musiken har vi dansat och lekt kurragömma på restaurangens "trädgård", som toppen på kvällen kör vi Minigolf som vi ALDRIG klarat av att avsluta!

Under denna tid var jag lycklig.

Nu har jag förstått att jag aldrig kommer åka till Varberg med familjen - den finns inte längre
Vi kommer aldrig göra en del av grejerna - vi är för gamla för en del, och vi har växt
Vi kommer inte bo på samma ställe - Du bor nu på en annan camping längre bort

Men jag får bli lycklig på andra sätt. Varberg är ändå den bästa delen av mitt liv! Det finns inget bättre än att sitta på restaurangen och lyssna på bandet som spelar samtidigt som man ser,hör och känner doften av havet och solnedgången..... UNDERBART!  

   
    

 

Linda är den blonda tjejen längst till vänster!





Någon gång ska jag åka med min blivande man och våra barn och ta med dom till det stället jag älskar mest av alla platser i världen!

Jag satt i mina tankar och kom på att jag inte vet vad jag känner för dig, jag vet inte om jag tycker om dig eller om jag inte tycker om dig.
Jag har verkligen ingen aning. Det är fram och tillbaka hela tiden. Jag förstår liksom inte vad problemet är. Lämna föralltid istället för att ibland vara där och ibland inte.
Det är så jävla jobbigt.
Eller, så gör du som du vill, det är ju endå det du alltid gör. Istället för att lyssna på de andra går du en annan väd, vilket inte alltid är den bästa.

Så anledningen för att jag inte vet hur jag känner måste nog helt enkelt vara för att hjärnan har två delar.....

Jag säger godnatt till alla människor i detta avlånga land! Jag ska gå och lägga mig i sängen nu eftersom Vonkan tvingar mig att möta henne vid fyrkanten 09.23.... Ingen sovmorgon alltså!

Godnatt mina vänner, och fiender! Och godnatt till en person särskilt.. men det vet du inte om !

Gud vad jag har kul med allt det där! Snart är det torsdag. Hoppas alla har glömt ! 

Idag har varit sån underbart skön dag! Jag har tagit det så otroligt lugnt och bara mått dåligt! Jag vaknade ju med magkramper.. Som utvecklade sig till ont i halsen och huvudet. Så jag har legat deckad hela dagen!
Snäll som mamma är köpte hon hem ett glasspaket med PIGGELIN! Smarrigt!

Imorgon är jag ledig! OTROLIIIGT skönt! Jag ska då åka "nästan" utomlands - till Sundbyberg för att lämna in min telefon som jag tappade i golvet när jag var ute. KLANT!
Men jag saknar den så otroligt mycket att jag måste göra det! Och eftersom min kära granne Vonkan ville följa med ( utan minsta motstånd... hon tvingade mig inte ens att hjälpa henne med hennes serveringsarbete) så har jag sällskap också! Sen blir det snabbt hem för att skynda sig att plugga järnet!

Nu ska jag faktiskt sätta på en film... Jag får ju faktiskt vara uppe hur länge jag vill ikväll!

Har någon annan än jag tänkt tanken att du någon gång skulle vilja förändra en människa?
Som typ:

Riktigt olycklig - >lycklig
Ledsen - >glad
Bad boy - >good boy
Elak - >världens snällaste
Player -> en som klarar av långa förhållanden

Ja, alltså jag kan ju hålla på hur länge som helst! Men jag har tänkt lite på det på senare tiden, att tänk vilken bra människa man kommer känna sig som!

Eller tänk om man skulle ändra typ:
Flummigt borta -> Världens man, som kan ta hand om sin tös !



Men vem vet, det kanske inte ska förändra människor lite hur som helst, det kanske är så att man föds till en "typ" och det inte är meningen att man ska ändra på det!

Juste, för att inte behöva bli helt sönderslagen på torsdag, måste jag ju självklart berätta att Snoreskogen inte var så dålig på att köra! Hon var jätte duktig!

Så testamentet behövdes inte denna gång, men sparar det för någon gång i framtiden om jag skulle behöva åka med Fröken Hilmersson!

Ja, hur såg då min helg ut? Jag har knappt varit hemma därför har det varit svårt att uppdatera!

Fredagen: Jag hann hem ett litet, litet tag innan min personliga chaufför ringde och sa att bilen stod framkörd! Då var alltså inte kläderna valda, så det var bara att packa ner allt i en påse: kläder, locktång och hela paketet! Sedan bar det av till Brottby! Maten var nästan klar när vi anlände, det serverades ko från Ann-Sofies gård! Kvällen var riktigt trevlig... Eller vänta?! Jag glömde en sak, jag var inte igång förrän runt 10 då jag ÄNTLIGEN fick tag i min telefon som Elsa hade med sig! JÄTTESNÄLLT VÄNNEN! Då var kvällen räddad och jag kunde börja vara den där partybruden jag brukar vara! Självklart var det någon människa som hade fått för sig att bussen skulle gå 01.02 så alla finklädda människor halvsprang till bussen.... Och förstås visade det sig att Fröken Hilmersson hade rätt när hon sa att sista bussen gick 01.36..... Väl framme i Mörby var alla VRÅÅÅLhungriga och vad passar bättre än en tunnbrödrulle? Där satt vi på sena kvällen och åt korv och väntade på bussen.... Då helt plötsligt en vän kom och höll mig sällskap hem till denne vän! Där natten slutade!

Lördagen: Ja det var ju meningen att det skulle bära av till Grönan. Men eftersom gänget skulle "bara vara inne några timmar" och jag vaknade när de åkte in kändes det inte som någon större idé att köra på ! Men efter en stund ringer min käre vän Cirre och berättar att de väntar på oss. Jag skyndar mig däröfr hem för en snabbdusch och ombyte och snabbt med nästa tåg. På bussen från tekniska ringer Markus och frågar vad vi vill äta... Vi beställer och när vi är framme står maten nästan bokstavligen på bordet. Sedan drar åken igång.... väldigt långsaaaamt.....

Efter 1½ tim kö in till Insane går den självfallet sönder, och det är inte en gång, så fort vi närmar oss kön känner den av oss och känner för att paja.....

Men några åk hann vi såklart med och t.o.m. en skymt av Idol - Kevin fick vi. Och sån tur Markus har i spel, han vann 2 priser, mer än vad jag vunnit under hela mitt liv.

Efter sista åket i Kärlekstunneln bär vi av i bilarna hem till Markus där det dricks té och småpratar. Sedan hamnade jag mellan två grabbar - eftersom Cirre inte ville sova med mig :(

Dessa två grabbar kan såklart inte sluta snacka, så vi somnade väl runt 5, eller sååå!

Jag vaknar av...  

... någonting.

Och snart sitter vi i bilen påväg till Daisys för en brunch! 

Jag kan meddela alla nyfikna att det jag bävade för i " pest och pina" har spridit sig. ALLA vet! Men vad vet dom? Nej precis, ingenting, för ingenting hände ! Så varför ska jag skämmas?

Nej precis, jag behöver inte skämmas. På torsdag ska jag banne mig gå fram och slänga mig runt halsen om ......

.... eller inte?! 

Är det något som känns lite sådär bra, så är det morgondagen. Jag har verkligen ingen som helst aning för hur den kommer sluta!
Jag tror den kommer bli rena rama pesten, kommer inte gå alls bra! Först " ditt problem", jag kommer finnas där hela tiden så du behöver inte oroa dig. Jag måste bara ligga och gnugga geniknölarna på att komma på de där bra orden man ska säga när man ska stötta en vän.. Det blir bäst om det kommer från hjärtat! Men eftersom jag inte har en aning om vad som har hänt så kan jag inte förbereda mig på vad jag ska säga! Det är första steget!

Nästa steg är hur i hela helvete jag ska kunna se på dig, eller någon annan av grabbarna - ryktet har väl spridit sig antar jag!  Eller så är det lite bättre - att ingen vet om det eller kommer ihåg! Jag hoppas för hela mitt liv att det är det sista alternativet!

Kvällen erbjuder 18års fest i Brottby! Det är självklart Emilia och Jossan som har vuxit ett år till! Tydligen fixar Jessica dit mig - hon kör! Sen tror jag mitt liv är ute.. Så ni vet min säng får Mamma, min data får INGEN!, Och min gyllensten: Apan Rob får den människa som behöver honom bäst! .....
Jag vill begravas med Farfar! 

Det är alltså om Jessica kör in i en ko påväg ut på det riktiga landet.... Annars hoppas jag på en riktigt lyckad kväll! Är inte särskilt taggad nu, men imorn lär det nog ske....
.... om de två förfärliga sakerna sköts smidigt!

Sov så gooottt!